Mr Uno och spelemän!
Rebecca, Ida oc Therese i ätar-tagen. Kycklingsallad stod på menyn.
En däckad Edvin på väg hem med Aspö-färjan. Det tar hårt på krafterna att leva rock `n roll liv;)
Kiki var med på ön för första gången och fick verkligen smaka på den berömda Stenshamn-känslan. Härligt!
I måndags kom Nicke och Jeanette ut och förgyllde en redan underbar kväll. Det blev grill, vin och gitarrspel.
Ett uppdukat midsommarbord med allt som tillhör!
En krans måste man ju ha! Blev lite "Näcken"-insirerat i år.
Såhär ser man ut när man kämpat i fem-kampen. Inget är väl så somrigt som gräsfläckar...
Ja, det är grillmästare Jens som döljer sig bakom röken! Smarrigt värre blev det när dimman lagt sig.
Midsommarfirarna i högform!
Nu bär det strax av till Nättraby för midsommarfirande. Jag ska nog unna mig en snaps extra idag för nu kan jag verkligen slappna av och känna att det är sommar!
Och såhär glad var jag!
Efter fikan blev det en två-timmars promenad runt ön och sen grillade vi. På vägen hem somnade varenda kotte. Vilken underbar dag!
Coola bandet med vår stjärna Nicke i spetsen!
Eftersom vi helgade vilodagen igår kunde vi utnyttja söndagen till lite annat. Vi började med ett besök på Ronneby loppis tidigt i morse och jag fyndade ytterligare några små burkar, helt underbara! Efter det tog vi oss vidare till Hässleholm för ett lite tråkigare ärende, vi skulle dela upp vår avlidna gammelfasters saker mellan oss, jag och min bror. Det var en underbar dag vid Finjasjön och min bror och Therese kommer att få ett underbart boende där men det behövs fixas en hel del. Tur att bror min är en händig en!
Lite fika mellan varven hanns också med!
Ikväll är det personalfest med långbord, orkester och spex så nu ska jag hem och vila de grå innan jag ska återvända hit för att fixa välkomstdrink och tilltugg=) Snaaaaart är det semester!
Väl uppe kl 6 flyttade vi till trottoaren utanför stadium för 7-uppropet. Ungefär samtidigt började det droppa något blött från skyn. Vi hann i alla fall bege oss till KTH för dusch och köpa en morgonkaffe på 7-11 innan ösregnet började. Ömma i kroppen efter nattens tältning var det lyx att få komma inomhus och tvätta sig.
Två glada kanariefåglar i väntans tider!
Dagen spenderades sedan i kön med små avbrott för matintag och toalettbesök. Vädergudarna var inte nådiga och variationen på droppandet var inte så stor. Daniel däremot var så oerhört positiv och skrek glatt till kön att "-Nu slutar det snart regna" och "-Jag tycker att det ser ut som blå himmel därborta". Yeah, right! 
Efter 10 timmars köande kom vi äntligen in på stadion. Vi fick platser längst fram vid högra scenkanten och kunde vila ryggen lite genom att hänga på scenen. Vid det här laget var vi genomblöta och iskalla. Klockan slog åtta och med en gammal Creedence-cover kom äntligen mannen vi väntat på in på scen. "Hey Stockholm! Mår ni bra? Vi är inte rädda för regn, är ni?" skrek Bruce på klingande svenska! Alla bekymmer var som bortblåsta och det gick rysningar genom hela kroppen! Jag kände från första tonen att jag var såld, helt såld! Hämningarna försvann och vi skrek, dansade och sjöng så att rösten försvann. Helt plötsligt kändes det också legitimt att tafsa på en 60-årig gubbe. När han kom framför oss kunde jag inte hejda mig utan greppade tag ihans ben och skrek i ren glädjeyra! Tyvärr fick vi inte några bra bilder på bossen. De får ni kolla på på expressens hemsida. Jag har bara ett ord som kan beskriva torsdagens konsert: Magiskt!
På fredagen kom Hoff och Hanna och mötte upp oss vid vårt boende. Förstklassigt med närhet till natur, kultur och bad Och då menar jag att vi hade bad inne i tältet. När vi kom tillbaka efter konserten på natten upptäckte vi i ösregnet att vårt tält från Rusta inte stått emot regnet utan läckt som ett såll. Där var vattenpölar inne i tältet och allt var fuktigt. Det var bara att krypa ner i det blöta och försöka somna vilket vi också gjorde då vi var helt slut i kroppen.
